Bakgrund

- När jag växte upp i Ockelbo, norra Gästrikland, läste jag det lokala annonsbladet Ockelbo Nytt varje vecka, sida upp och sida ned. 3000 svartvita exemplar delades ut till alla hushåll i kommunen och nådde därigenom alla 6000 invånare.

Det var inget redaktionellt material utan enbart ortens lokala annonsörer som tillsammans informerade om vad de kunde erbjuda alla som bodde i den lilla men trevliga kommunen.

En enkel men alldeles fantastisk affärsidé eftersom affärsmännen och det offentliga tillsammans delade på tryck och distribution och skapade en kostnadseffektiv publikation med både stort uppmärksamhetsvärde och lång livslängd. Om någon inte fick "sitt" nyhetsblad i brevlådan ringde de omedelbart till redaktionen och gormade så att distributionskvalitén höll sig, inte minst genom allmänhetens försorg, på en mycket hög nivå - sannolikt så nära 100% det går att komma!

När vi startade Gestrike Magasinet var vår målsättning densamma, att göra en publikation med ett innehåll som intresserar och berör alla människor i regionen i någon mån. Vi valde att satsa på hög kvalitet med mycket redaktionellt material för att inte lämna något åt slumpen då vår målgrupp var alla invånare i landskapet Gästrikland och Älvkarleby kommun, mer än 150.000 invånare.

Det visade sig att vi lyckats då vi gjorde en läsarundersökning i oktober 2002, 1,5 år efter starten. Mer än 500 slumpmässigt utvalda personer mellan 15 - 75+ år intervjuades på olika platser i regionen. 96% kände igen Gestrike Magasinet och av dessa läste 95% tidningen, dvs en räckvidd redan då på 91%. Det var mycket glädjande och sannolikt har läsarkretsen blivit ännu större sedan dess.

Idag är de allra flesta hushållsdistribuerade gratistidningar av hög kvalitet fyllda med mycket uppskattat redaktionellt innehåll och ges ut av kreativa entreprenörer med engagerad personal. I en omvärld och inte minst ett medielandskap som är under stor förändring vågar jag påstå att de lokala vecko- och månadstidningarna sannolikt är den mest kostnadseffektiva men i dagsläget kanske den mest underskattade mediakanalen.

De största och bästa av Sveriges hushållsdistribuerade gratistidningara kan du nu boka genom SverigeTotalen.se och genom detta nå en total upplaga av 4,5 miljoner exemplar. Den gemensamma bredden och slagstyrkan kommer ingen annan mediekanal i närheten av.

Joe Formgren
Mediekommunikatör
Utgivare av Gestrike Magasinet
och initiativtagare till SverigeTotalen.se

PS. Dessutom finner du flera andra hushållsdistribuerade gratistidningar och lokala annonsblad om du går in under det geografiska området "Kommuner". Tillsammans kan SverigeTotalen erbjuda en samlad upplaga på mer än 5,5 miljoner exemplar.

Jämförelse

Jag tar mig nedan friheten att väga några av de hushållsdisribuerade gratistidningarnas fördelar gentemot de svenska medier som tidigare tagit merparten av medieinvesteringarna avseende masskommunikation. I en väl planerad mediamix har flera medier olika fördelar men i denna argumentation anser jag att vissa "heliga kor" kanske inte behöver slaktas, däremot gärna granskas närmare och att vi inte skall vara rädda för att trampa på någon med lite för stora tår i förhållande till räckvidd eller upplaga.

Gratistidningen

För många är "Gratistidningar" synonymt med de gratisutdelade dagstidningarna Metro, Stockholm City och Punkt SE. Det är en villfarelse som jag skall försöka reda ut här. Det som skiljer dessa från de hushållsdistribuerade gratistidningarna representerarade på SverigeTotalen är att de delas ut i ett antal städer till folk i rörelse som tunnelbanor och populära gångstråk och kallas därför av många i stället för "trafiktidningar". Den gemensamma upplagan för Metro, City och Punkt SE understiger en miljon exemplar. Gemensamt för dem är att de inte når någon homogen målgrupp annat än att läsarna är "på språng" och inte fäster någon större vikt vid vilken av de olika alternativen de plockar upp just den dagen. Jämfört med dessa är den hushållsdiribuerade gratistidningen en "institution" på sin regionala marknad och telefonen går varm hos redaktionen om tidningen av någon anledning inte skulle delas ut i några av folkhemmen på angivet datum.

Morgontidningen

Morgontidningen har aldrig funnits i var mans hem, även om det fanns betydligt fler prenumeranter bara för 10 år sedan. Hushållstäckningen är idag nere på ca 65% och sjunker med ungefär 2% per år i upplaga (- 2,6% förra året). Sveriges morgontidningar har idag en samlad upplaga av ca 3 miljoner exemplar. Detta skall jämföras med de ca 4,5 miljoner hushåll som finns i Sverige. De allra flesta av landets hushåll får alltså en hushållsdistribuerad gratistidning hem i brevlådan, varje veckan eller i varje fall en gång i månaden. Livslängden är ju också en stor fördel för gratistidningarnas då det är så gott som omöjligt att hitta en några dagar gammal annons i morgontidningen medan gratistidningen är aktuell till nästa nummer.

Kvällspressen

Om morgonpressen har små problem så kan man lugnt säga att kvällspressen har stora. Kvällstidningarna stod för det som var nytt och spännande när det moderna Sverige växte fram efter andra världkriget. Så sent som 1980 läste varannan svensk i åldern 15-24 år en kvällstidning. Idag är Expressens och Aftonbladets samlade upplaga nere på tillsamans ca 700.000 exemplar och löpsedlarna fylls allt oftare av icke-nyhetsbudskap som att man bedriver merförsäljning av olika bilagor, DVD-skivor och t.o.m böcker!

DR - oadresserad direktreklam

Efter att ha ökat flera år i rad verkar nu trenden brutits för den oadresserade reklamen som delas ut postlådorna några gånger i veckan. I dag väljer ca 20 procent av alla hushåll bort direktreklamen och det är tydlig att allt fler börjar tröttna på de stora buntarna i postlådan eller på hallmattan. Den hushållsdistribuerade gratistidningen brukar dock klara sig ända fram till köksbordet och delas ju i de flesta förekommande fall även ut till dem som valt bort reklamen pga att den distribueras som samhällsinformation. En poäng till i samanhanget är ju att göra en egen DR-aktivitet blir flera gånger dyrare då en av gratistidningens bärande idéer är att det är flera olika aktörer som tillsammans delar på kostnaden för tryck och distribution. Andra fördelar är som bekant att då ökar både uppmärksamhetsvärde och livslängd eftersom tidningens innehåller något av intresse för de allra flesta.

TV

Televisionen är av tradition stark på framförallt varumärkesbyggande marknadsföring som syftar till kännedom och acceptans för varumärket. Möjligheter till fördjupade kunskaper och större informationsmängder är starkt begränsade i mediet. Ett ytterligare problem för den som vill nå en stor målgrupp är att antalet kommersiella kanaler ökar vilket gör det allt svårare att nå tillräckligt många tittare samtidigt på enskilda kanaler. Bingolotto hade t ex 3 miljoner tittare under glansåren den senare hälften av 90-talet för att nu vara nere på en tiondel. De populäraste programmen i de kommersiella kanalerna idag (ex. Idol, Bonde söker fru, Hey Baberiba) har tittarsiffror på mellan 1-1,5 miljoner tittare. Det är ganska många men förvisso bara en ganska liten del av landets 9 miljoner invånare.

Sammanfattningsvis vill jag alltså understryka att inget av alternativen på något sätt är ett dåligt mediaval. Personligen är jag storkonsument av dem alla och de försvarar med all rätt sin del av mediemixen och andel av den stora reklamkakan. Med sina respektive för- och nackdelar får de nu dock se sig utmanade av den "slumrande björnen" i gemensam form av landets hushållsdistribuerade vecko- och månadstidningar som genom SverigeTotalen nu etablerar sig som en riktigt stark utmanare.

Sverige 2008-02-25